köra bil - check!
Köpte ett par schyssta rosa lsglasögon på Akeba.. Har lämnat mina inne i stan och jag vet ju att jag får mindre huvudvärk när jag haft dem på mig.. så nu har jag mina chockrosa som jag kan matcha med rosa delarna på bikinin och min rosa solklänning till en helt galet matchad soloutfit... Ha ha,,, jag vet inte om jag är så mycket rosa egentligen, men de var för kul för att låta bli!
Sov som en död i natt, jag minns att jag blundade och nästa som hände var att pappa väckte mig med frukost på sängen.. Har varken drömt eller vaknat under atten, ova´nligt för att vara mig! Gulliga pappa som kom med frukost... Tyvärr klarade jag inte av att äta den, måste få vara vaken och uppe ett tag innan jag kan äta, men tanken var god! Och jag sa det till honom också!
beslut
Har inte gjort det för att jag tänkt att det är jobbigt om jag måste upp mitt i natten och vingla ner till toaletten här nere i huset, men idag känner jag mig stark, jag pallar det med!
Jag och mama pratar om norrtälje imorgon. Tänkte försöka köra dit, har inte kört bil på jättelänge för att jag inbillat mig att jag inte kan längre. Nu är det slut på det!
galna rosor!
Just nu blommor säkert 100+ vitrosa underbara fyllda rosor som doftar fantastiskt av citron och det snöar vackra blomblad över den hörnan av tomten... Jag har varit ute med min kamera och fotat och fotat och i en av rosorna hittade jag en stor grönskimrande skalbagge som måste ha lagt sig för att vila inkurad i mitten skyddad av alla blad.. Jag tog en bild men lät den sova vidare...
Igår satt jag och Julia på båkbergsgårdens brygga och drack vin i duggregn. Det var en så vacker kväll och stilla hav att man inte ville gå in bara för att det kom lite droppar, plus att det såg härligt ut på vattnet när det regnade sådär lätt...
När vi gick tillbaka såg jag massor av mördarsniglar.. De finns bara på den sidan av ön än så länge, ser inte fram emot att få över dom hit för jag vet inte om jag kommer klara av att trampa på dom eller klippa sönder, tycker det verkar obehagligt...
Väl inne i deras lilla stuga, skyddade från sniglar fick jag deras egna jordgubbar och vispad grädde.. Mycket gott.. Små jordgubbar som en del inte var större än smultron men smakade himmelskt.
Igår cyklade jag även hela vägen till Julia, till och med uppför Österhamnsbacken som är lång och otymplig, jag är riktigt stolt över migsjälv och kände att jag nog kommer kunna cykla mer under sommaren som träning! Toppen!
Idag är det söndag och det känns rätt lojt, har inget jag måste göra förutom kanske att cykla ner till affären och köpa potatis, men det är ju inte direkt något stort problem, bara bra för mina klumpar till ben...
ö-liv
Sitter här vid min pappas nya lilla kontor som han satt up i köket!
Blev riktigt bra faktiskt, men återigen påminns jg om att jag nte bloggade med hans dator förrut eftersom tangentbordet är så jämrans litet att jag skriver mer fel än vanligt! Ni får ha tålamod med mig!
Dricker en liten drink såhär på eftermiddagen eftersom jag och pappa precis läste i en tidning att om man drack alkohol minskade det risken för ledgångsreumatim...´Nu vet jag väl inte direkt hur mycket man ska tro på det, men min apple sourz med frysta brjörnbär smakar alldeles utmärkt!
Igår kom jag ut, fixade lite, åkte ner och hämtade mamma och pappa och sen satt jag med de andra ungdomarna (jag får väl vara det ett tag till hoppas jag!) på en klippa nere vid affären och drack lite vin i molnig solnedgång, men det fanns en vacker strimma av orange himmel där mellan täckena... Det var en väldigt trevlig kväll, lite prat om MS eftersom det var med vänner som precis fått veta så jag har förklarat lite om hur jag mår och hur läkarna tror att jag kommer må.. Det är ju en del av det jobbiga, den konstanta ovissheten.. Men de är så fina alla och frågar saker och får sen lite ångest och frågar om det är okej att fråga överhuvudtaget... Jag säger att de får fråga hur mycket de vill och om jag känner att jag inte orkar mer eller att jag inte kan svara, då säger jag det.. Tror det är det bästa sättet. Jag vet att alla frågor kommer ut omtanke och vem kan ha något emot att ha fantastiska människor omkring sig som bryr sig så mycket om en?
Ska ta ut min egen datorn sen och lära mig hur man lägger in bilder så kanske det blir lite fler sådana.. Kan inte lägga in bilder från mobilen heller för jag har inte med mig sladdar till det, och tror jag jag vill ha dom på min dator hursomhelst.
Föräldrarna har, sin vana trogna, inte suttit ner mer än 10 inuter sen de vaknade och i den här takten kommer de snart inte ha kvar några av sina pyssel... Nu hör jag att pappa är ute med röjsågen och mamma kastar sig över minsta papperslapp hon hitar och frågar om hon kan slänga den.. Tur att hon frågar iallafall, hon var precis på väg att göra sig av med garantin på min nya kamera!
A´nnars är det bra, det har regnat hela dagen så inget solande än, men jag tog på mig nya bikinin iallafall så att jag är beredd att kasta av mig kläderna om tillfälle skulle ges.. ;) Jag ser nu att det lyser lite sol, men det är så kallt att det ska mycket till för att jag ens ska ta av mig min långärmade tröja!
Saknar jocke, vill ha honom nära... Samtidigt känns det skönt att vara här så att han får en paus från mig och min MS, jag vet att det måste tära fruktansvärt på honom också även om han är väldigt noga med att inte säga sånt till mig för han vill inte att jag ska må dåligt över det... Fin är han iallafall och jag har fina bilder på honom på kameran och på mobilen så jag kan titta när som helst. Nu har han ju mobil igen också så jag kan tvinga till mig uppmärksamhet.. :) Han har det nog bra inne i stan skulle jag tro, fast jag vet att han helst vill vara med mig med..
Nu ska jag rita lite trör jag, eller kanske till och med unna mig en tupplur på sängen eller åtminstone läsa lite asterix under en filt. Min drink är ju snart slut så jag får väl börja med något vettigare... kanske...
iväg igen
Så nu åker jag!
Trevlig helg, om jag inte kommer online på pappas dator och skriver något!
dags att sova
Har också ringt till neurologen och kollat om TBE-vaccin. Pratade med sjuksköterskan H som kör vårdbåten och som nu hyr hus på ön så vi har han och hans fru där hela tiden. Underbart, inte bara för att de är fantastiska och säger att man får komma och fråga om sjukproblem när man vill, utan också för att de helt enkelt är så himla trevliga. Hur som! H sa att nu när jag fått veta att det är MS jag har ville han inte ge mig TBE-vaccin innan jag hade kollat det med KS för han sa att de vet inte, men att spruta in baciller i kroppen för att skapa antibaktierier eller vad det nu är kan göra att mitt immunförsvar får spel och startar upp ett nytt skov igen. När han sa det så verkade det ju helt vettigt och självklart. Men jag hade inte tänkt på det alls. Fick en kväll då jag funderade på det här med att ha en sjukdom som man inte vet hur kroppen ska reagera på olika saker, så jag måste från och med nu alltid dubbelkolla när jag får mediciner och så, att det inte blir några problem. Och självklart kommer allt det här komma automatiskt snart, men nu första gången det hände kom det som lite av en chock.. "jaahaaaaaa". Så klart att det är så det är!
Pratade iallafall med sköterskan på KS som hade jour på frågetelefonen (ja vi har en sån vi kan ringa och fråga om saker som rör oss MS-människor!) och hon sa att hon aldrig hört talas om att man inte skulle ta vaccin, men hon gick och frågade en annan läkare som också sa att jag skulle göra det, för TBE är värre än ett eventuellt skov eller obehag... Låter ju också vettigt... Ringde inte min neurolog efter det, kändes som att jag fått bra svar.
Så när jag hittar av H ute på arholma ska jag säga åt honom att han får ge mig sprutan när det passar honom, för tydligen är det redan 3 år sen han gav mig en sist, och nu känner jag mig ganska lugn med nålar.. så länge jag slipper sticka migsjälv.. ser inte fram emot en delen med medicinering...
Måste gå på apoteket imorgon innan jag åker ut och hämta mensvärkstabletter som jag fått på recept. Mmmmjo, för här gick jag och trodde att jag skulle slippa det där åtminstone över sommaren, men så kul ska vi inte ha det... Ångrar inte att jag inte satte in ny p-stav dock.. ska försöka må bra ett tag nu, sen får vi se vad jag gör, för det blir inga barn än på ett tag.
Nu ska jag strax sova och lyssna på jocke som spelar TK med greater silence... Somna till röster som torson, aradul och akabadian.... typ... Jag ska nog be honom dra ner ljudet istället.. ;)
Och Elin! Skicka gärna långt mejl! Jag blir så glad av det även om det kanske inte bara är glada saker, så är de alltid alltid välkomna!
Sov gott nu!
Stel
Jag måste börja inse mina begränsningar.. Jag tror det är den största omställningen...
Igår träffade jag Pau över lunch, sen gick jag lite inne i stan.
Träffade älskade älskade syster på centralen, sen gick jag lite till.
Mötte upp Jocke i Vällingby, och gick runt..
Gick hem.
Och nu är jag så stel att det nästan känns som precis när kortisonet började verka och det inte var så bra som det sen blev.. Om ni förstår vad jag menar...
Det är svårt att förklara hur det känns, pappa frågade och jag vet inte om jag kan säga mer än att jag är stel i benen! Det är en ytterligare känsla av att det yttersta skiktet hud från ungefär mitten av låret och neråt på båda benen är stelt. Ungefär som om någon hande tejpat låren och neråt och när man rör på sig så rör sig inte tejen lika som resten av huden vilket gör att det yttersta (som sagt) inte hänger med i samma rörelse... Det låter helt sjukt jag vet, men jag kan nog inte beskriva det på ett bättre sätt. Det är obehagligt och tröttsamt och gör att jag inte vill röra benen alls.
Fötterna svider inte lika mycket idag som de gjorde igår, men jag ska ändå försöka vila dom idag, kanske ta ett fotbad i jockes fina som bubblar och masserar och håller på som han fick i julklapp förra året.
Skulle egentligen ha åkt till Carro och sett nya lägenheten idag, men jag sov bort alla alarm på mobilen och när jag väl vaknade valde jag att inte sticka iväg av orsaker som jag förklarat ovan...
Igår hittade jag iallafall byxor, de var på rea på twilfit så jag köpte två par eftersom de var på 50%, jag vet att det inte är logisk matte utan någon form av shopping-matte att säga att jag fick två för samma pris så det var lika bra att göra så, men men... Jag gillar dom himla mycket iallafall, jättesköna mjuka 3/4 byxor, ett par svarta och ett par vita (undrar när jag hade vita byxor sist, jag skyr dom som döden för jag lyckas aldrig hålla dom rena...), sen hittade jag en rosa klänning på indiska som kommer användas flitigt i sommar, helt otroligt skön trikå-klänning, lite vid, perfekt till att gå på tomten i.. Och bikini hittade jag med, hemska tanke, inte den jag hade tänkt som jag sett i en tidning, men den här satt nog bättre än vad den hade gjort ändå...
Jo! och solhatt! Som jag tjatat om att jag skulle köpa, nu har jag gjort det! Så nu är jag klar för ö-livet!
Så trevligt att träffa Pau på lunch och jag är SÅ GLAD över att lägenhetsbekymret börjar ordna upp sig! Underbart! Och inte hanmnar hon så långt bort heller så jag kan åka och hälsa på henne och vovven. Och tack för fina färgpennorna, superbra! såg att de är såna akvarellpennor som man kan ha vatten på också, kul, det ska jag testa sen!
Träffade syster på centralen mellan hennes tåg från Hultsfred och vidare upp till uppsala. Jag satt och väntade på henne och insåg att tåget hon skulle åka även var festival-tåget till peace and love och sa när hon kom att hon fick göra om hon ville men att jag sett typ 100 18-åringar med bandare och öl gå på tåget. Så hon stannade i 1½timme och vi drack öl och pratade. Väldigt glad över det för imorgon åker hon till Grekland och vi hade inte setts sen min födelsedag, så det hade blivit alldeles för länge utan syster i min närhet..
Imorgon kommer mamma och pappa ner från Skell så jag åker nog ut då, tror jag stannar i stan ikväll iallafall, men jag ska packa ner det mesta så jag är klar... Då kan jag åka rätt tidigt imorgon och slippa allt folk eftersom nu drar det ju igång med semestrar.
Grät förresten i förrigår när jag och jocke kollade på film, för i den var det två föräldrar som busade och jagade sitt barn och jag var stel i benen och tänkte att jag aldrig kommer kunna göra sånt.. Det var tungt... Jag vet att det inte är säkert, men det är i såna lägen som sorgen kommer...
fram och tillbaka...
Så vad har hänt sen sist?
Galen midsommar, jocke kom inte när han skulle på torsdagen, sen försov han sig till mitt stora förtret och kom precis innan de fick upp midsommarstången.. men han kom iallafall och vi stod länge i köket och kramades och enades om att lämna allt annat tjafs bakom oss och bara ha mysigt istället.
Vilket vi hade! Vi drack en öl i solen på trappen, vi grillade, åt, snapsade, diskuterade musik som vi alltid gör när vi dricker alkohol tillsammans.. sen hämtade J oss till festen uppe hos M som var jättetrevlig om än dramatisk i vissa lägen. Det kändes iallafall bra att vi var där..
Dagen efter som J, J och T över hos oss, himla mysigt det med även om vi alla var rätt tärda och inte orkade med något större fylleslag som för 3 år sedan då vi satt i köket och lekte bajs-leken... Som för övrigt kommit som nyckelringar på designtorget! "Hon bajsade en sommar" och någon till, mycket skumt.... Vet att det inte var en intern lek men det kändes ändå väldigt konstigt...
Jocke åkte hem på söndagen och jag åkte hem på måndagen väldigt hastigt och lustigt för att se Sex and the City med J,J,T och Carro. Det var OCKSÅ som en liten sommarpresent att göra det, väldigt glad att jag gick med ett gäng tjejer, samtidigt som det var löjligt att se hur många tjejgäng om 4 som stod utanför och kände sig som SATC.. Inte jag, jag kände mig som MS-tjejen som gått alldeles för mycket på en dag och vill ligga ner nu.. Men jag är glad att jag gick...
Har köpt en liten väska från 10gruppen att ha som kamerafodral, och den passar perfekt i storlek! Älskar nya kameran också nu när jag börjar fatta hur den fungerar...
Hmm, har mer att skriva men kommer igång sen, måste ligga med fötterna högt ett tag.. Även om jag kan gå relativt normalt nu så blir jag trött och får helt galet ont fort.. det riktigt svider...
stress
Tjo!
Då blir det kanske fler bilder här på bloggen!
Jocke kommer ut imorgo så jag har hela kvällen på mig att lära känna den! :)
Trevlig Midsonnar på er alla! Hoppas solen tittar fram!
illa återigen...
Igår var jag på kusinsonens födelsedagskalas, stannade från kl 13 till ungefär 23 (som jag redan skrivit, men men)... Förlåt kära kusin för att jag hängde mig kvar så länge, men det var ett otroligt trevligt kalas som man inte ville åka hem ifrån! Så himla mycket trevliga människor att prata med, både såna man kände från tidigare och nya ansikten!
Pratade rätt mycket MS och efteråt kändes det dumt att jag liksom outar mig för alla som frågar hur det är med mig, men jag antar att det är en del i min process att jag vill prata om det konstant och sen vill jag inte höra talas om det.. Himla konstigt, men som tur är verkar folk väldigt accepterande...
C sa att han hade hört hur det var och berättade att hans syster arbetar med MS-mediciner i England och att om jag ville kunde han ge mitt nummer till henne så att jag kunde prata med någon som visste mycket om det. Väldigt gulligt av honom, och henne naturligtvis som erbjudit sig, jag sa att det fick han gärna göra... Fast jag måste erkänna att jag inte har några direkta frågor på lager just nu, känner mig ganska klarfrågad för ett tag framöver. Tror jag iallafall, helt plötsligt kommer kanske en jobbig period igen då jag vill fråga någon.. Kanske någon gång under sommaren, om hon kommer ut till arholma, att det känns lättare då..
Unnade alltså migsjälv taxi hem och det var himla skönt och inte alls särskilt dyrt... Jocke hade mitt visa-kort så han fick komma ut och betala för mig. Jättegullig taxichaufför som medan vi väntade på honom sa "Men du kan gå in, jag litar på dig!" Väldigt sött, men jag stannade ändå..
Sen gick jag och la mig ganska direkt, mycket trött, vaknade mitt i natten och mådde lite illa, jag skulle tro att ett stadigt intag av alkohol under nästan 10 timmar gör det med kroppen, även om det var ett relativt lågt intag höll man väl en lätt salongsberusning hela tiden... Det var länge sen för mig, och jag vet inte om jag egentligen är särskilt förtjust i att bli onykter, tycker inte om att förlora kontrollen, och det var som jag läste någonstans att om man dricker alkohol förstärks ms-symtomen som att man har dålig balans.. Kändes som ett skämt, klart att det gör det, det är väl vad alkohol gör med de flesta som dricker, eller? Jo, men eftersom jag aldrig egentligen tyckt att det varit särskilt roligt (förutom förr kanske, att det var lite roligare, men ändå inte...) så tycker jag att jag går dåligt och vinglar runt nog som det är, jag behöver inte att det blir värre.... Så det blir nog inte så mycket sprit för mig i sommar heller...
Lille A är iallafall en av de sötaste små barn jag någonsin sett!
roligt!!
Vi gav A en bärbuske, tror det slutgiltiga valet föll på krusbär, vilket ju är ett himla spännande bär när man är liten och man kan gå och plocka kart och försöka äta dom utan att grimasera... Mycket kul med krusbär!
Åkte dit utan jocke eller käpp och jag tycker att det gick riktigt bra!
på kalas!
A fyller 1 år idag och jag är bjuden på kalas! Ska bli himla trevligt!
Har sprungit runt och letat vita strumpbyxor, jag vet att de ska finnas här någonstans, men de vill inte uppenbara sig för mig!
Syster ringde och väckte mig och sa att hon skurit sig i fingret, så nu är jag lite orolig för henne, hoppas att det inte blir någ´ra problem med det, det var tydligen rätt djupt också, illa.. Hoppas att det inte blir några bestående problem med nervern, skulle iof inte vara konstigt om hon också fick domningar i handen eftersom både jag och pappa har det.. ;) Fast av olika orsaker såklart.. ;)
Jocke ligger och sover, jag har inte hjärta att tvinga upp honom och få honom att följa med, han kan gott få ligga här och tryna hur länge han vill.. Det är okej!
Jag känner mig rätt positiv till att kunna gå hem till kusinerna utan hjälp, det är ju inte så långt från nockebybanan och jag behöver träna på att gå själv, var väldigt beroende av käppen och andra människor där ett tag, måste börja lita på att jag kan själv...
Satt igår som den nörd jag är och pratade med Jockes (och mitt nu också, antar jag) guild och hade otroligt roligt. De är spännande typer minst sagt!
Nej, nu ska jag fixa det sista, torka håret lite tror jag, det verkar inte vilja bli torrt på egen hand...
bra dag
Och när jag kom hem fick jag jordgubbar!
Värt!
förresten
Intressant, det var ett tag sen jag var helt uppslukad av honom, men nu vill jag bara lyssna på hans musik igen... Nästa år firar vi 20års-jubileum Daniel och jag, tänkt att pappa köpte första skivan runt '89... Otroligt... Vilken tur att han gjorde det, annars hade jag kanske aldrig upptäckt honom...
men så dumt
Men FY så dumt!!!
Står under att deras bedömning var att en 12-åring skulle förstå att man inte kan göra sånt. Jag tror att jag tittade på sommarlovsmorgon från det att jag började få sommarlov, så typ 7-8 år åtminstone.. Och jag kanske hade fattat att man inte fick göra så, men det jag blir mest irriterad på att det är så fruktansvärt onödigt att göra en sån grej! Bara för att man kan eller får betyder det inte att man måste visa dumheter...
Så DUMT!!!
Blir nästan arg...
uppe
Blir ingen träff med Pau så det blir att gå till vällingby istället... :) Tänker på dig Pau, hoppas det löser sig...
Var så trött i benen igår, jag och jocke tog oss till vällingby och tittade på tvättmaskiner och en kamera till mig. Hittade en jättesöt sony, det står att den är röd, men jag skulle vilja lägga in ett veto och säga att den var cerise eller kanske till och med hot pink för er internationella människor.. Hur som var den fin och inte för liten för mina klumpiga händer... Den hade någon funktion som gjorde att den inte tar bilder förrän den man ska ta bilden på ler... Verkar intressant... Man kan till och med ställa in så att den tar bilden när barnet på bilden ler och inte den vuxne.. Jag tycker det verkar komplicerat, jag kör på "Say cheese" tror jag.
Hämtade ut ginza-paketet och lyssnade på en av Lanois-skivorna igår, here is what is. Den var faktiskt himla bra! Första musikspåret är en version av where will I be som jag fullkomligt älskar med Emmylou Harris, och jag måste säga att den här versionen var nästan bättre. Ska se om jag hittar den på youtube sen. Det var kul, samma låt men så tydligt Lanois istället, och då menar jag inte bara att det är en man som sjunger på den här...;)
I övrigt känns kroppen rätt okej nu. Jag har fortfarande stelheten på morgonen, försökte förklara för L på rehab att det känns lite som om någon lindat binda runt knäna och lite runt låret och vaden.. Låter konstigt, men så känns det, som en fördröjning i känseln just där.
Igårkväll stängde jag av mobilen och svarade inte i telefon på ett tag, behövde bara få slippa prata om sjukdom en stund och inte svara på hur jag mår. Och jag vet att det frågas av omtanke och det är omöjligt för andra att veta när jag vill och när jag inte vill prata om det. Att bara inte prata med andra kändes som ett vettigt alternativ. För det är svårt för mig också, ibland vill jag bara prata MS och gå igenom varje minsta lilla grej med hur det här känns, och ibland vill jag inte höra talas om det, ibland vill jag bara intala migsjälv att jag är normal.. som alla andra... och som sagt, det finns inget på mig som visar vilken fas jag är i. Kanske skulle komma på ett kodord.. ;)
Jag hittade den! Men sången börjar inte förrän runt 3 minuter in, så om man inte är intresserad av att lyssna på Daniel som pratar med Brian Blade (tror jag det är) så kan man hoppa direkt dit, men jag skulle ändå ge er tipset att iallafall lyssna på sången.. Magiskt! Och vad gammal han ser ut ibland Daniel... Ja, jag antar att alla blir äldre! Och tänk att han gett mig en kram, bland det största som hänt mig... Han sa till mig att min energi strålar runt mig, hur kan jag ens tvivla på att jag ska klara allt som händer i mitt liv just nu när någon som aldrig träffat mig eller känner mig tycker att jag strålar så starkt att han märkte det från scen.. Jag har inte tänkt på det förrut, men kanske ska fundera på vad det betyder...
(En sak jag just insåg nu när jag kollade på den är att han säger i början att den här med willie green var basen till The Maker, och sen när de sätter igång bara trummorna är det verkligen The Maker! Att det blir så tydligt! Spännande!)
Where will I be - Daniel Lanois
Bara så ni vet...
(Älska How I Met Your Mother!)
fortfarande trött
Vi skulle ju på B&B men vi st.eriksplan var bankomaten stängd och de tar inte kort så vi åkte in till stan sitället och gick längst upp i kulturhuset. Åt fisk med dill och pepprrott, var hjimla gott tyvärr var potatisen överkokt och hade nästan gele/puré-artad konstistens.. Men annars mycket trevligt, måste få i mig mer fisk, fattar inte varför jag inte äter det oftare! Jag älskar fisk! Jocke gör inte det.. Kan bero på det...
På tal om mat kollade jag upp det här med middagsrid.se och tycker att det verkar rätt bra. De levererar alla grejer man behöver för 5 middagar en gång i veckan (typ som ekolådor med frukt och grönsaker och så), man måste handla lite basvaror själv, men på det stora hela kommer det mesta, och inte i halvfabrikat utan som ingredienser så får man med recept och lagar själv. Har hört från kompisar som har det att det är jättebra. Läste en rescention på expressens hemsida om ett par som tyckte det var bra (tydligen mest stressade barnfamiljer) och det var massor med kommentarer under i stil med "Vart är samhället på väg?!!" och "Jag har minsann haft barn och JAG har orkat gå och handla, bortskämda människor!!". Ville nästan lägga till en kommentar själv och säga
"Men jag då?! Jag har precis fått veta att jag har MS och även om jag inte kommer må så kass som jag gjort på sista tiden jämt så skulle det här vara en OTROLIG lättnad för mig. Att slippe gå och handla och glömma hälften av vad jag skulle ha, att slippa vara så trött när jag väl kommer hem efteråt att jag faktiskt inte behöver sova en stund eller vara grinig.. ...allt det gör sammanlagt att jag gärna skulle lägga någon hundring extra på att få det hemkört och slippa fundera en massa på vad/hur/när jag ska lösa handling och planering!"
För så känner jag... Skulle vara en stor börda som lyfts från mina axlar, speciellt nu om jag ska skriva uppsats OCH gå diagnoskursen i höst, och jag vet att jag har en fantastisk man i mitt liv som går och handlar, men jag känner att han redan får göra precis allt... Nej jag har inte tänkt ha dåligt samvete eller känna mig som en dålig människa för att jag kollar upp alternativen!
Carro blev jätteglad när vi gick på Designtorget efter att vi ätit för hon tyckte att jag gick så snabbt och dessutom höll uppe käppen. "Men gumman! Vad du går!" Hon har verkligen varit med mig genom allt det här och är nog förutom jocke den som sett mig i flest faser av skovet (som jag börjar acceptera att jag haft nyligen). Hon har sett mig när jag inte haft problem, när jag helt plötsligt knappt kunde gå gick hon ut med mig på stan i armkrok så jag inte blev sittande inne, hon hjälper mig med brickor och hämtar kaffe. Jag har haft sån himla tur som fått henne som vän!
Gick förresten uppför trappan till tunnelbanan idag! Tog inte hissen som jag gjort sen det blev riktigt jobbigt! Var tvungen att ringa runt och berätta det för familjen, de andra på perrongen måste trott att jag var galen!
Skulle köpa färgpennor idag så jag kan rita lite ute på arholma i sommar, jag säger rita för jag har inte på något sätt tänkt beskriva det jag gör som att teckna. Det har jag kompisar som gör på heltid.. Mitt är kladd. Men underhållande kladd all the same, så jag ville ha färgpennor, vanliga som man kan köpa ett storpack med alla färger, såna som är som blyertspennor, inte tusch. Men för att hitta något sånt inne i city måste man typ gå på färgpenn-affären, för det är inte direkt så att affärerna där har något annat än det de SKA ha. Och på Kreatima går jag inte och köper det, för jag RITAR, inte TECKNAR! Ha ha... Så imorgon ska jag kolla i Vällingby, det är mer i min liga!
underbara regn!
Vaknade av mina grannar som spelade tennis utanför, det pratades mycket om att de skulle gå in eftersom det regnade så mycket så jag låg där i sängen och såg inre bilder av monsunregn där ute, men efter vad jag kan se nu när jag tittar ut genom fönstret så är vi inte direkt uppe i den klassen...
Värmen tar kol på den lilla energi jag har och jag blir liggande som ett paket på soffan för jag orkar helt enkelt inte aktivera mig! L på RSS sa igår att den här värmeböljan har varit tuff för många av patienterna där och även om jag inte känner att jag blivit totalt utslagen förstår jag verkligen vad hon menar! Det är lite därför jag väljer att börja med diagnos-kursen i september istället, för blir det en så galen sommar som det varit hittills måste jag vara så mycket som möjligt på ön för att kunna svalka mig lite... Brukar inte bli fullt lika varmt där och havet finns ju nära... Och vattenslang om det skulle bli mycket alger (vilket det såklart blir med den här värmen tidigt...).
Ska dra in till stan nu och det känns skönt att inte behöva toffla runt och svettas utan kanske kunna gå lite mer normalt.. Ska träffa Carro och äta lunch på Bönor och Bakat och sen förhoppningvis orka gå på stan en stund, har lite saker som behöver fixas... Hon måste åka och jobba runt halv 3 så det funkar egentligen riktigt bra för mig, då åker jag till vällingby och hämtar upp mitt paket från Ginza! Säsong 2 av My name is Earl och 2 skivor med Daniel Lanois som jag inte hade som fanns på rea, intressant..
Skulle behöva fixa nya hörlurar så jag kan använda min mp3 lite mer, som det är nu glappar det och jag får ont i huvudet, men de underbara öronsnäckorna jag haft finns inte att få tag på någonstans! Inte ens på sonys hemsida verkar de vilja kännas vid dom... Himla illa för de är jättebra och släpper ut minimalt med ljud till de runt omkring. Viktigt för mig, själv får jag panik av ljudföroreningar så jag vill inte utsätta andra för dom heller..
De positiva tankegångarna från igår finns kvar och även om jag vet att det kan växla snabbt känner jag mig uppmuntrad och har en fortsatt tro om liv..
dazzle
Så himla glad över att ha varit där på RSS...
Jag känner att jag fick positiva tankar om att visst, det komemr bli en hel massa jobb, men det här är vad jag gör av det, och min inställning kommer att vara bidragande till hur mitt liv kommer se ut i framtiden.
L som jag pratade med tyckte att jag hade kommit långt med tanke på att jag inte haft klar diagnos mer än 1½ vecka och att jag sa en massa saker själv som hon i vanliga fall försöker få patienter att förstå.
Vi pratade om att acceptera eller hantera och skillnaderna i det om det fanns några och att det blir vad man gör det till. Vi pratade om hur jag vill gå vidare med det här, jag kunde få börja en diagnoskurs NU om jag ville (det startade en igår) men jag kände att jag väntar till i september så att jag får landa lite i migsjälv och känna efter under sommaren.
Hon förklarade om arbetsträning, om att hitta det JAG mår bra av och att göra det JAG vill, ingen annan kan göra det här jobbet åt mig, bara jag.. Och det känns bra liksom, jag är själv ansvarig för mitt öde.. Visst, det kommer vara delar av det här som jag inte kommer kunna råda över, men vad jag gör av det som kommer min väg, det är helt upp till mig!
På det stora hela känner jag mig bättre idag än vad jag gjort sen H sa första gången att det kanske var MS, faktiskt.. Det låter kanske otroligt, men jag känner äntligen att jag tänker på framtiden med ett positivt skimmer snarare än att låta tankar på hur jobbigt allt kommer att bli ta överhand...
På något dumt sätt känns det också skönt att L tyckte att jag var så himla duktig, att jag redan är på väg någonstans... Även om jag är positiv så sa hon att jag ska gråta och skrika och vara ett egoistiskt barn när jag vill, att andra kommer kunna hantera det och att det faktiskt är okej. Jag kommer sakta till insikt om att jag måste hitta sätt att acceptera och hantera att det här är en del av mig. Men jag VÄGRAR låta det bli HELA mig!
(och jo, L sa att hon jobbat med MS-patienter sen -94 och hittills inte träffat någon som blivit blind, så det skulle väl vara själva f**n om jag skulle bli det!!)
på väg
Drömde om min morfar i natt och det kändes så himla verkligt att krama honom. Så nu känner jag tomhet trots att det är ett par år sen han gick bort..
Kom på igår precis innan jag somnade att om jag förlorar möjligheten att gå kan jag inte vara på arholma längre... Och jag vet, ÅR framåt i tiden (förhoppningsvis) men det kändes verkligen i hjärtat... Vi hoppas att jag aldrig behöver fundera mer över det...
NU ska jag ju på rehab och förhoppningsvis få tips som gör att jag kan gå resten av livet!
nerd alert
han älskar sitt nya guild och har pratat om hur underbara de är..
och de var de, verkligen, toppen allihop! tills jag vann tier 4 hjälmen av prince och en annan som ville ha den rollade 1/100 så det var liksom inte ens nära! (jag hade 78/100, so there!) iallafall blev resterande spel ett evighetsgnäll om hur synd det var om honom som aldrig vann och någon annan som sa "men han behöööööövde den faktiskt" jaha ja, som att inte JAG gjorde det... needar jag så är det av en anledning, och så länge den bossen inte kräver dkp så spelar det ju ingen roll.. need if need!
så det blir ett jävla gnäll som slutar med att killen afk.ar mitt í sista fighten. håller på att äventyra hela raidet (som även om det här är piece of cake så är det en jäkla massa guld till repairs liksom...) men vi klarar det ändå... (Delvis för att jag naturligtvis är en imba pala, hehe.) Ingen wipe...
Och jag är 4 på damage metern så det är inte direkt så att de fått boosta min karaktär genom Kara, jag har verkligen förtjänat det drop jag fick!!!
Och inte nog med det, killen är class leader for shamans så man tycker att han borde vara lite vuxnare, men nej nej...
Schysst GM iallafall som sen efteråt gjorde klart att i Kara får alla rolla på alla drop och att hela instansen egentligen ska handla om kul och att geara för Gruul's..
And there you have it.. Hanna goes world of warcraft-nörd!
Och oroa er inte om ni läste och inte fattade ett smack, det är inget man behöver fundera över i det verkliga livet utanför Azeroth!
Sov gott!
---
Wii balance board
Kan ni se det framför er? Kan knappt stå rakt så ska man luta sig och fånga rockringar med överkroppen..
HA!
Den grejen lurar ni inte på mig!
minsann
Hade en himla mysig kväll igår, eller, mer natt för jocke spelade till 12 ungefär, men vi gick och la oss samtidigt och låg och pratade länge i mörkret.. Det blåste lite utanför och då och då hörde man tunnelbanorna dra förbi.. Kändes lite magiskt där i mörkret i värmen och bara prata prata prata med ljuden från världen utanför..
I de där tunnelbanorna satt människor som kanske tittade in mot Råcksta och såg mörka hus... De kanske var på väg hem efter en lång kväll, kanske hade jobbat och nu skulle de bara hem.. Och någanstans inne bland de där mörka husen låg vi och pratade om framtiden och om livet...
Nu går jag och lägger mig
Jag trodde det skulle lugna ner sig, det har inte varit sol på hela kvällen utan snarare blåst lite kalla vindar.. men ändå är lägenheten en bastu.. måste köpa en fläkt! Det här går inte!
Har spenderat kvällen med att prata med Macarena på facebooks galna chatfunktion och det har väl funkat sådär.. Himla kul att prata med henne dock, fick mycket uppmuntran!
Har känt mig lite låg under kvällen och gråtit lite, nu ska det bli skönt att sova..
framsteg
Jocke höll mig i handen och det hjälpte, men jag är oavsett himla stolt över migsjälv!
Tog mig ut trots värmen, OCH jag gick!!
hata roxette
Vaknade till Sleeping in my car....
Sov däremot på soffan igår, hamnade där under kvällen och insåg att det faktiskt fläktade lite.. så jag har inte svettats lika kopiösa mängder inatt iallafall... Jocke kom också och sov där efter ett tag, men han säger att det var för mycket ljud för honom....
Hade balkongdörren öppen och det verkligen spöregnade och rullade ordentlig åska... Själv tyckte jag att det var skönt.. Har längtat efter regn länge nu, synd att jag ite var mer vaken och kunde uppskatta det mer.. Det behövdes, både för torkan och för huvudvärken, släppa på lite spänningar i luften... jag sov iallafall väldigt bra med alla ljuden fram till att måsarna satte igång vid 5 då jag faktiskt stängde dörren i 2 timmar innan jag vaknade till nästa gång och tyckte att det blivit tystare...
Just nu är skatorna igång utanför sovrumsfönstret, men jag hoppas jocke får sova lite till där på soffan. Han sa att jag fick slå igång tv:n, men jag har inget emot att sitta här inne en stund...
Det svider lite på armen där snittet är när jag rör den, men när jag pillar upp lite och kollar på själva plåstret så verkar det varken blöda eller komma var, så det är nog bara att stå ut.. :)
Längtar till på tisdag och RSS... Ska bli skönt fast jag tror jag kommer gråta som ett litet barn mest hela tiden.. Har börjat utvärdera min egen ms (jävligt dumt) och tycker att den verkar vara av typen som sakta smyger sig på utan skov och efter vad jag kan förstå är det den jobbigare typen.. Men jag ska inte sitta och ge migsjälv diagnoser.. och 'r det så så är det så, då gör vi det bästa av det istället...
Igår när jag satt i soffan i mina pyjamasbyxor och linne och kände mig tråkig och sjuklig kliade jocke mig på ryggen och sa "Fast vet du, nu är du MER speciell, inte som alla andra, du är bara finare och intressantare nu när du har något annat som ingen annan har." typ.. Jag vet, det lät ganska cheesy, men helt plötsligt kändes det lite bättre.. Han tycker inte att jag har blivit sämre på något sätt, jag har bara blivit mer... Och det är klart att den här typen av mer var inget jag ville bli, men nu när han säger att jag bara blivit mer unik så kändes det... fint... jag vet inte.. Det kändes lättare att leva med den beskrivningen än att "där är hon som är sjuk"... Vad skulle jag göra utan honom?
Vi låg och diskuterade hundar igår... Att vi kanske blir ett sånt där par som har hundar istället för barn... (Ja, jag vet att man kan få barn och jag har naturligtvis inte uteslutit det, men kom igen people, jag måste få gå igenom allt det här...) Och jocke har sagt att hans förstaval är en bulldogg.. Sen härmar han hur en bulldogg låter och jag inser att jag behöver ingen hund som ska gå runt och snörvla för jocke gör det så bra! Fast skulle vi skaffa hund någon gång i framtiden vill jag ha en som inte blivit avlad på sånt sätt att de inte kan andas eller få ungar eller gå eller se.. typ.. Helst tror jag att jag skulle vilja ha någon blandras från något hem, en riktig jycke... Så känner jag nog för det mesta... Behöver inte ha något namn eller tavla eller så, bara något som redan finns där som behöver någon som tycker om den...
Oj ibland är det så uppenbart att jag ska bli specialpedagog att det gör ont i kroppen!
eeek
Och jag vet inte riktigt vad jag skulle vänta mig, men nu är det ett jack på ungefär en centimeter... Det har inte uit ihop helt, det verkar inte vara eller så och det luktar inte konstigt... så jag antar att det bara är att vänta på att det ska läka nu...
Sitter och undrar om jag gjorde det för tidigt, men hon sa 3-4 dagar och jag har väntat sen i måndags så det borde inte vara några problem... Annars får jag väl ta en sväng upp till kvinnokliniken på måndag, det kan ju inte ta lång tid att sätta dit en ny tejpbit...
Oroar mig nog i onödan...
feberkänsla
Somnade vid 7 igår och sov till 9 imorse, vaknade kanske varannan timme badande i svett och illamående... Nu känner jag mit lite bättre i nacken men är fortfarande varm och med risk för att dela med mig för mycket rapar jag i otroliga mängder.. Är så full med luf, jocke skrattar åt mig för det är nog ingen vacker syn eller njutbar ljudupplevele, men jag kan inte hjälpa det...
Har druckit samarin nu för att se om det hjälper...
uck, om man bara kunde få må bra! bara helt bra! Jag antar att den här värmen och kortisonet inte direkt samarbetar så jag hoppas på att det släpper inom ett par dagar...
Om inte annat har jag tid på rehab på tisdag, ska fråga dom om det här är normalt...
ont
det gör bara galet ont...
Det började igårkväll och vill bara inte gå över, ligger mot värmedyna för att mjuka upp, men är det inte musklerna spelar det ju inte så stor roll...
och så fortsätter livet...
Börjar komma i någon typ av fas igen, det kommer nog gå i vågor rätt mycket under den närmsta tiden, eller vem vet, för all del kan (och kommer nog) gå i vågor resten av livet... Livet som inte alls verkar bli riktigt som jag trott...
Elin, har just läst ditt fantastiska mejl och ska svara på det senare. Jag uppskattar verkligen att du tog dig tid att skriva det och jag känner mig så himla glad att du tog kontakt. Känns som en lättnad att ha någon som också kan känna sig minst mitt i alltihop ibland, och även om vi inte har haft riktigt samma resa tror jag att det kan hjälpa att höras av... :) tack än en gång.. :)
Idag är det nationaldag och flera i vänskapskretsen som fyller år som jag ska sätta mig och sms:a till om en liten stund...
Försöker få uppgifter om hur apoteket i vällingby är öppet idag, men på hemsidan står det att det är stängt ALLA dagar, så jag vågar inte tro någonting... Carro är barnvakt och undrade om jag ville äta lunch där med henne, kanske passar på och kollar om det är öppet samtidigt...
Ångesten har lagt sig lite och jag lugnar mig med tanken på att det här är normalt, det vore himla konstigt om jag inte grät och skrek och hyperventilerade.. Det värsta är min skräck för att bli blind, men efter vad jag kan läsa så är det väldigt ovanligt, men va faan, jag har ju lyckats dra på mig MS så jag ska väl lyckas bli blind också...
Har ont i hela kroppen idag, det började igårkväll, stel i nacken och värk upp efter käkarna och tinningarna... Hoppas och tror att det är för att jag går och spänner mig...
sammanbrott
Försöker sluta men hyperventilerar... Ska försöka sova, kanske blir bättre då...
Läste lite på MS-portalen och känner mig helt plötsligt tom på luft... Inser att det bara kommer gå neråt.. Har försökt hålla humöret uppe, men ikväll brakar jag igenom totalt och känner mig minst på jorden...
Jocke håller om mig, försöker trösta, säger att nej det kommer nog aldrig bli helt bra igen, men att det går det också, att vi klarar det... Han kramar mig så hårt han kan, pussar mig i nacken, torkar tårarna som bara fortätter rinna, försöker lugna ner mig så jag kan andas normalt...
För jag kan inte andas när jag tänker på det... Vill vara frisk.. VILL VARA FRISK!!! Fattta!!!
Jag hatar det här, att känna det som att jag inte fattar vad som händer med mig själv.. Och jag är fortfarande glad över att ha en diagnos, jag är det, men var det tvunget att bli såhär?!
Såg framför mig att jag skulle kunna komma igång med mitt liv nu under sommaren, det var bara vitaminbrist, det skulle ordna sig på ett kick! Nu sitter jag här med armar fulla med nålstick, en kropp uppjackad på kortison, har galet ont i vristerna efter att ha försökt vara ute och gå som vem som helst hela dagen.. det funkar ju inte! Det där är ju inte jag längre!!!
Nu är jag MS!
Och jag vet jag vet, jag är så mycket mer än en sjukdom, jag ve vet vet vet vet!!! Men just nu, JUST PRECIS NU är det allt jag är och jag kan inte hantera det!
Och jocke säger att jag får inte läsa mer om vad det står på internet på hemsidor och så, men jag vill vara förberedd också, jag vill inte längre gå här och inbilla mig att det här kommer att lösa sig, för just nu känns det verkligen inte som att det finns något sätt som jag ska kunna ha ett normalt liv! Och återigen, jag vet jag vet, det går att ha ett så nära normalt liv som möjligt, men jag tittar på bilder på hur sprutorna ser ut och de är STORA hur fan ska jag klara av att hålla på med det där?! Långa som en tändsticka! Och grova! Jag måste få med jocke så han kan lära sig att injicera mig också... Eller så får jag börja hänga på vårdcentralen en gång i veckan...
Allt jag velat göra.. Volontärarbete... Sticka iväg och jobba på skola någonstans... Vad ska bli av allt det?
Rasar...
...
skolavslutning
I min nya fina sommarklänning och det kändes verkligen bra när jag väl kom dit även om min mage är i totalt olag...
Det var en jättefin avslutning och när de sjöng Den blomstertid nu kommer kände jag verkligen att det blev sommarlov!
Fick tårta i lärarrummet och blommor.. tror det blev buketter över och det var så bra att vi var två stundenter där så vi fick varsin! :) Tycker det säger rätt mycket om skolan och om min fantastiska handledare speciellt att det var hennes två studenter som kom dit på sin lediga dag för att vara med.. :)
Fick många kramar och uppmuntrande ord för jag gjorde ingen hemlighet av vad et är som händer (inte för de andra lärarna iaf, sa till barnen att jag hade käppt för att jag hade lite ont i benet)... De var jättefina allihop och sa så fina saker om att det kommer lösa sig och att jag är bra och positiv och att därför kommer jag klara mig... Kändes skönt..
Och på tal om skolavslutningar, ett JÄTTESTORT grattis till jackie som tar studenten idag! Min "extrasyster" som jag inte hunnit träffa än och ändå är jag så himla stolt över dig! Vad du lyckats, vad du kämpat! Du har verkligen visat att man kan komma hur långt som helst med vilja! Stor förebild!! Återigen, GRATTIS, njut av din dag!!
god natt
Skolavslutning imorgon 8.10 och jag vill verkligen gå, har kläderna klara och allt, måste bara sparka igång kroppen i tid och i så fall måste jag nog hinna sova åtminstone ett par timmar...
Så nu ska jag lägga mig....
Har känt mig loite låg under kvällen och jocke har fått ta mycket av det... lovar att skärpa mig!
medhåll
Jag ser på honom hur lycklig han blir över det och då känner jag mig ännu lyckligare jag med...
A sa att det märktes när jag kom att jag inte förlitade mig på käppen lika mycket...
Det krävs fortfarande lite jobb för att ta sig upp när jag suttit och ut ur taxin och så, men det är alls inte lika jobbigt som innan.. Vet inte hur mycket jag vågar hoppas på det här, men dr P såg mycket nöjd ut när jag sa att jag kände mig bättre...
Vi får se, hoppas på att bli lite bättre under de närmsta dagarna/veckorna, men jag är glad över det lilla också..
Lite bilder från sjukhuset...
Vet inte om det syns så mycket men det är min hand från igår med 3 atick tror jag... De försökte på armen också men det blev taget i handen i slutändan...
Armen md nål i... Lite tröttsamt att ligga där i 1½ timme, de kör droppet ätt sakta på mig för det svider lite när det går in... Men på det stora hela klagar jag absolut inte!
Närbild.. Förlåt Tove, du får blunda nu!
Sista droppet gjort iallafall, de säger att jag får höra av mig om det inte hjälper alls, men jag tycker redan nu att jag känner mig lite mindre vinglig och att fötterna känns lättare. Kunde gå från taxin till lägenheten nästan utan käpp och trappen upp har inte känts så överkomlig på ett par månader..
Jag vet inte om det bara är mentalt, men det känns skönt!
Nu ska jag ta det lite lugnt och hoppas på att det blir ännu bättre till imorgon så jag inte känner några skrupler om att gå på skolavslutningen!
Har tid att komma tillbaka den 25e augusti kl13. Så! Om jag glömmer när det var av någon anledning så får ni påmminna!
lycka!
har sovit i natt!
Behövde inte ens något piller, somnade vid 23 och sen har jag völ vaknat ett par gånger, men inget i närheten av igårnatt...
Nu kommer taxin om en halvtimme och jag är redan uppe och känner mig rätt vaken och pigg så jag ska försöka få i mig lite frukost så de kanske hittar en ådra snabbare idag...
tror det blir klänning! Måste ju fira att det är sista sprutan på ett tag nu.. tror jag.. vi får väl se vad som händer på rehab i nästa vecka!
måste sova...
Nervös för att få sån obehaglig attack som igår med andningen...
Tar inte insomningstabletten förän jag märker att jag verkligen inte kan somna...
Håll tummarna att jag sussar snart...
hemma
Huvudvärken kommer i vågor, kan inte kontrollera behovet att gå på toaletten utan om jag måste kissa så måste jag det NU och inte efter att jag tråcklat mig ut bland folket på samma rad på teatern...
Vinglig fortfarande också så jag hade säkert hamnat i någon knä ändå! ;)
Ska titta på TV med jocke istället...
Intressant.. igår när han kom och la sig somnade jag efter en kvart... Jag blev helt lugn av hans närhet, otroligt skönt och en trevlig upptäckt att det funkar så...
Att jag sen vaknade av det satans skat-paret som bor i buskarna utanför oss sen klockan 5 och inte kunde somna om sen på en timme var en helt annan sak...
Jocke har tvättat mitt hår, jag fick sitta framåtlutad övre badkaret, ville inte blöta ner plåstret över där e tog ut p-staven, de sa att jag skulle ha det i minst 4 dagar... Kan bli rätt äckligt om det blir blött...
Ska lägga in en bild på min punkterade hand sen.. Men just nu ligger mobilen borta i soffan, och tar jag mig dit kommer jag inte tillbaka till datorn på ett tag.. ;)
nåldyna
Kändes sådär halvkul, det ena på handen (som inte gav något) gjorde himla ont...
Försökte sova där, men det gick inte, fick tillbaka den galna huvudvärken, men A sa att det är en möjlig bieffekt så det är nog bara att stå ut.. :)
Fick kanske 3 timmars sömn i natt, max, så nu har jag fått en insomningstablett så jag åtminstone somnar innan 3, mycket tacksamt...
bokade tidig taxi imorse, kom fram på 20 minuter.. typiskt.. men det var okej, jag fick komma in direkt och eftersom det tog sånt tag att hitta blodkärl så kom vi inte igång förrän halv 9 iallafall.. :)
Nu ska jag lyssna på Queen en gång till och sen ska jag försöka sova lite.. Har biljetter till en opera på Drottningholm ikväll som jag fått av pappa, tror det är en upplevelse att gå! :)
bieffekter
Vill inget annat än sova
Huvudet klarar inte fler tankar
Hjärtklappning!
Ögonen upp, försöka orientera sig under ögonmasken för att det ska vara helt mörkt
Försöka andas lugnt och stilla
Läskig kramp i luftstrupen
Andas, andas, andas
Titta på klockan, legat här i 2 timmar snart
Det rycker till i armen
Smaken av kortisonet är tillbaka längst bak i halsen, känns på inandningen
Upp på toaletten
Tillbaka i sängen
Puss
Hjärtklappning!
Ögon upp
Vill sova
Andas lugnt
Blunda
Försöka inte tänka på något alls
(Måste snart upp för att åka tillbaka till KS!!!)
Kramp i luftstrupen
Sitta upp lite i sängen
Få en puss
Huvudet bultar, ipren vill inte hjälpa
Halsbränna
Letar upp medicinen jag fick av A
Enorma tabletter
Dricker mycket vatten för att få ner dem
Hjärtklappning!
Andas
Svettas
Ansiktet känns varmt och mosigt, inte pannan dock, inte feber
Upp på toaletten igen
Ge upp
Slå på datorn
Gnälla på bloggen....
Ny theme song för mitt liv!
Nej för i helvete!! Don't stop me now!!!!
trött
I ärlighetens namn:
Jag i soffan med galen huvudvärk... Man kan inte vara vacker hela tiden!
äntligen!
Började morgonen med att ringa taxi och boka en till 7:30 för att vara säker på att hinna till KS till 8:30---
Tur för vi blev stående i kö in mot Brommaplan ett bra tag. Imorgon har jag bokat sjuktransporten redan 7.10 för då kan jag åka på att dela med någon och då vet man ju inte där de kommer..
Väl där träffade jag ny jättefin sköterska A som började fixa med den där lilla kranen de sticker in i armen, dörren in var öppen och på andra sidan såg jag dr P som vinkade glatt till mig. Det gick bra att sätta in kranen och sen fick jag ligga ner bakom ett skynke. A fixade allt jag behöver för att få billig taxi dit så jag inte behöver åka buss imorgon eller onsdag heller. Helt underbart.
Det hela tog väl kanske 1½ timme iallafall för jag låg en liten stund extra och sen sa A att dr P hade ropat: "Är Hanna här?! Då vill jag prata med henne!!" Så sen kom han in och sa att mitt blodprov nu visat på mononukleära (?) vita blodkroppar istället för polynukleära som var problemet förra gången och att nu är det 99.9% säkert att det är MS så nu kan jag börja säga det utan att fundera och snabbt säga efteråt att det kanske INTE är det heller...
Fick taxi till vällingby med en taxichaufför från norrtälje som kände folk från arholma, världen är liten...
Sen köpte jag en fin aprikosfärgad blus/bussarong-aktigt på H&M, efter det åt jag på det libanesiska stället i vällingehus food court och hittade en soffa där dät jag satt i 1½ timme och läste också.. faktiskt helt okej..
Sen Indiska och hittade en blommig klänning som jag köpte fast jag var lite osäker, men i kassan sa kvinnan bakom mig "Ohhhhhhh! Så himla fin!! Är det du som ska ha den? Du kommer vara skitsnygg!!!" och då kunde jag ju inte ändra mig där och då.. Har skickat bild till mamma, tove och carro och fått enhälligt att jag ska behålla den, så så blir det...
Sen in på kvinnokliniken, emla på armen, halvsomnade i väntrummet där jag fick sitta i en timme så krämen funkade yppans! Åkte på en suprise-gynundersökning vilket väl var sådär halvkul, orkade inte lyfta upp benen i stolen så det fick hon göra... ;) Ultraljud, allt så himla bra ut.. SEN, ut med p-staven--
Kändfe inte ett shit!
Här hade jag gått och oroat mig, men med emlan och en bedövningsspruta kände jag ingenting.. De frågade hela tiden "gör det ont nu?" men jag hade inte ens fattat att de börjat...
Så nu är det klart iallafall... har ett stort plåster på vänster arm med en blodfläck som ser ut litegrann som australien.. fast spegelvänt...
Har haft galet ont ihuvudet och sovit på soffan, ska ta det riktigt riktigt lugnt ikväll..
kram alla!
födelsedag
Har aldrig haft mindre födelsedagskänsla...
Å andra sidan har jag alltid galen ångest på min födelsedag så att det inte känns som vanligt är kanske bara bonus..
Längtar till imorgon och kortison...