kiharu

Jag måste börja inse mina begränsningar.. Jag tror det är den största omställningen...

Igår träffade jag Pau över lunch, sen gick jag lite inne i stan.
Träffade älskade älskade syster på centralen, sen gick jag lite till.
Mötte upp Jocke i Vällingby, och gick runt..
Gick hem.

Och nu är jag så stel att det nästan känns som precis när kortisonet började verka och det inte var så bra som det sen blev.. Om ni förstår vad jag menar...

Det är svårt att förklara hur det känns, pappa frågade och jag vet inte om jag kan säga mer än att jag är stel i benen! Det är en ytterligare känsla av att det yttersta skiktet hud från ungefär mitten av låret och neråt på båda benen är stelt. Ungefär som om någon hande tejpat låren och neråt och när man rör på sig så rör sig inte tejen lika som resten av huden vilket gör att det yttersta (som sagt) inte hänger med i samma rörelse... Det låter helt sjukt jag vet, men jag kan nog inte beskriva det på ett bättre sätt.  Det är obehagligt och tröttsamt och gör att jag inte vill röra benen alls.
Fötterna svider inte lika mycket idag som de gjorde igår, men jag ska ändå försöka vila dom idag, kanske ta ett fotbad i jockes fina som bubblar och masserar och håller på som han fick i julklapp förra året.
Skulle egentligen ha åkt till Carro och sett nya lägenheten idag, men jag sov bort alla alarm på mobilen och när jag väl vaknade valde jag att inte sticka iväg av orsaker som jag förklarat ovan...

Igår hittade jag iallafall byxor, de var på rea på twilfit så jag köpte två par eftersom de var på 50%, jag vet att det inte är logisk matte utan någon form av shopping-matte att säga att jag fick två för samma pris så det var lika bra att göra så, men men... Jag gillar dom himla mycket iallafall, jättesköna mjuka 3/4 byxor, ett par svarta och ett par vita (undrar när jag hade vita byxor sist, jag skyr dom som döden för jag lyckas aldrig hålla dom rena...), sen hittade jag en rosa klänning på indiska som kommer användas flitigt i sommar, helt otroligt skön trikå-klänning, lite vid, perfekt till att gå på tomten i.. Och bikini hittade jag med, hemska tanke, inte den jag hade tänkt som jag sett i en tidning, men den här satt nog bättre än vad den hade gjort ändå...

Jo! och solhatt! Som jag tjatat om att jag skulle köpa, nu har jag gjort det! Så nu är jag klar för ö-livet!

Så trevligt att träffa Pau på lunch och jag är SÅ GLAD över att lägenhetsbekymret börjar ordna upp sig! Underbart! Och inte hanmnar hon så långt bort heller så jag kan åka och hälsa på henne och vovven. Och tack för fina färgpennorna, superbra! såg att de är såna akvarellpennor som man kan ha vatten på också, kul, det ska jag testa sen!

Träffade syster på centralen mellan hennes tåg från Hultsfred och vidare upp till uppsala. Jag satt och väntade på henne och insåg att tåget hon skulle åka även var festival-tåget till peace and love och sa när hon kom att hon fick göra om hon ville men att jag sett typ 100 18-åringar med bandare och öl gå på tåget. Så hon stannade i 1½timme och vi drack öl och pratade. Väldigt glad över det för imorgon åker hon till Grekland och vi hade inte setts sen min födelsedag, så det hade blivit alldeles för länge utan syster i min närhet..

Imorgon kommer mamma och pappa ner från Skell så jag åker nog ut då, tror jag stannar i stan ikväll iallafall, men jag ska packa ner det mesta så jag är klar... Då kan jag åka rätt tidigt imorgon och slippa allt folk eftersom nu drar det ju igång med semestrar.

Grät förresten i förrigår när jag och jocke kollade på film, för i den var det två föräldrar som busade och jagade sitt barn och jag var stel i benen och tänkte att jag aldrig kommer kunna göra sånt.. Det var tungt... Jag vet att det inte är säkert, men det är i såna lägen som sorgen kommer...