kiharu

Sitter på sängen, det är helt vitt utanför och det är dagen före julafton...

Vad fort tiden går. Jag antar att det blir mer påtagligt ju äldre man lyckas bli. Igår var Carro här och åt middag och vi sa att det är otrolgit att det är jul och att man inte känner riktigt samma som när man var mindre. Hon jobbar på förskola nu så hon sa att hon dras med lite i deras lycka. Jag känner väl lite samma från skolan... Biblioteket ligger bredvid musiksalen så jag har lyssnat på julsånger hela december.
När sen snön kom ordentligt i torsdags var det ljuvligt... Klart att en del snöbollar och mulningar inte är lika uppskattade och det var en del blodvite (barn kommer vara barn) mendet var ändå helt fantastiskt.

Vad gäller mitt job vet jag inte än om jag kommer gå tillbaka efter jul eller inte. Jag är ju där på ett vik och den ordinarie bibliotekarienär sjukskriven till nyår.. Lite lurigt att gå och vänta. Men jag vet att de vill att jag kommer tillbaka om hon inte kan. Och det känns ju jätteskönt. Jag önskar inte olycka på någon annan, men det där jobbet är så perfekt för mig...

Hur som!
Julen firas här i stan med Jockes familj och sen åker vi ut i skärgården på juldagen och firar jul igen med min. Det känns jättekul att vara med hans sida i år!
Jockes pappa gick bort för drygt en månad sen och begravningenvar i fredags och jag blev mitt i allt påmind om hur mycket jag tycker om dom. Inte så att jag trodde att jag inte gjorde det, men det är så sällan vi ses. Det är fantastiskt att se Jocke tillsammans med sina helsyskon, storasyster och storebror. De är så lika alla tre, det skulle inte gå att missta sig. Framförallt är jocke och hans bror mer eller mindre kopior, också till rörelsemönster och humor. Jag gillar honom således väldigt mycket! ;)

Sjukdomen är under kontroll, så känns det iallafall! Jag trivs jättebra på rehab även om jag missade sista gången innan jul på grund av förkylning. Började hosta igen och gick till vårdcenralen snabbt den här gången, bronkit! Så nu har jag kortison-inhalator och det har verkligen hjälpt otroligt bra. Hostar inte mer än vem som helst nu och framför allt smakar det inte blod längre när jag väl gör det.. Skönt att träffa någon som tar en lite mer på allvar och faktisk ger en hjälp istället för att som förra gången låta det läka ut av sig självt.

Nu funderar jag på att ta mig ut i snön och gå på apoteket för lite mer alvedon, jag ha en känsla av att jag kommer behöva det, kylan gör att det gör ont överallt.. Usch.. Nu lät det väldigt negativt så farligt är det faktiskt inte! Jag har det väldigt bra! Vi har fixat en massa i lägenheten, ikväll ska jag griljera en skinka och livet är faktiskt bättre än det varit på länge! :)

God Jul, God Fortsättning och Gott Nytt!