kiharu

Jo! Mina nya underbara vänner som jag lärde känna ordentligt i Danmark..

En av killarna, Björn, är sjuk. Han har cancer, i början av sommaren fick vi vet att han hade fått ett halvår av läkarna. Nu har de ändrat sig för äntligen börjar cellgifterna ta och han har nu fått minst ett år och möjligheten att snart kunna transplantera benmärg. Puts it all into perspective, huh?
Här går man och tycker lite synd om sigsjälv (fast inte så ofta, men ibland) och här är den här underbara (verkligt fantastiska) människan, med barn, flickvän, hus och hund som går med vetskapen om att han inte kan bli botad och att hans sjukdom faktiskt dödar.. Och ändå låter han inte det ta över! Cellgifter 3 veckor per månad, och jag kan höra på honom när vi pratar hur trött han är och hur dåligt han mår, och ändå kan han skratta och tar sig tid att bry sig om hur jag mår.. Jag lär mig av honom. Fina fina Björn.