tillbaka och ynklig
Helgen gick inte så bra som jag hade hoppats...
På lördagen började jag jobba men märkte rätt snabbt att jag inte kunde hålla kroppen upprätt, inte ens när jag lutade mig bakåt mot något ville ryggen hålla sig rak utan jag märkte hur jag började böja mig framåt, som om jag inte kunde stoppa vad som hände.. Jag minns från i Gävle att jag kunde sitta och titta på mina uppdragna ben i sängen och att de sakta sakta föll åt sidan utan att jag kunde stoppa det eller ens känna det ordentligt... Lite samma sak nu fast ryggen. Så jag fick sluta tidigare, snälla P&M som lät mig gå hem 2 timmar tidigt... Jag tror att problemet är att jag inte kan stå upp i 3 timmar i sträck utan måste sätta mig och vila med jämna mellanrum...
Resten av dagen låg jag elller satt i köket hos Tove om bakade bullar... Hatar att vara otillräcklig, att inte kunna hjälpa till! Jag hör att hon suckar och får ont i ryggen att diska vid det där handfatet men jag vet att jag inte kan göra det för jag tappar allt, och det vet hon med och säger åt mig att jag inte behöver hjälpa till... men jag hatar det likafullt..
Söndagen försökte jag inte ens.. Pratade med M som sa att det är okej och att jag inte ska känna som att jag lurat dom för jag kunde ju inte veta att det skulle bli såhär.. sant, men jag har dåligt samvete ändå... Och det är INGEN som försöker ge mig det, det handlar bara om mina egna tankar och min egen vilja att kunna göra bättre!!
I övrigt (dvs inte hälsomässigt) var helgen underbar med Tove och E som åt middag hos oss och spelade spel..
I morse vaknade jag av att telefonen ringde 7.30, ville naturligtvis svara så upp ur sängen utan att riktigt ha tänkt igenom det hela, märkte att fötterna inte löd (inte benen heller för det delen) försökte svänga runt och landa på sängen vilket inte funkade riktigt som jag hade tänkt så jag dråsade ner med ryggen före på sängbordet och in i väggen... När jag sen krupit fram till telefonen som låg vid jockes dator och svarade hörde jag att någon la på... Inte så att de la på när de insåg att de ringt fel, utan att det tog så lång tid för mig att svara.. Så om någon vet med sig att de ringde hit halv 8 imorse så hör av er nu, så svarar jag!
På lördagen började jag jobba men märkte rätt snabbt att jag inte kunde hålla kroppen upprätt, inte ens när jag lutade mig bakåt mot något ville ryggen hålla sig rak utan jag märkte hur jag började böja mig framåt, som om jag inte kunde stoppa vad som hände.. Jag minns från i Gävle att jag kunde sitta och titta på mina uppdragna ben i sängen och att de sakta sakta föll åt sidan utan att jag kunde stoppa det eller ens känna det ordentligt... Lite samma sak nu fast ryggen. Så jag fick sluta tidigare, snälla P&M som lät mig gå hem 2 timmar tidigt... Jag tror att problemet är att jag inte kan stå upp i 3 timmar i sträck utan måste sätta mig och vila med jämna mellanrum...
Resten av dagen låg jag elller satt i köket hos Tove om bakade bullar... Hatar att vara otillräcklig, att inte kunna hjälpa till! Jag hör att hon suckar och får ont i ryggen att diska vid det där handfatet men jag vet att jag inte kan göra det för jag tappar allt, och det vet hon med och säger åt mig att jag inte behöver hjälpa till... men jag hatar det likafullt..
Söndagen försökte jag inte ens.. Pratade med M som sa att det är okej och att jag inte ska känna som att jag lurat dom för jag kunde ju inte veta att det skulle bli såhär.. sant, men jag har dåligt samvete ändå... Och det är INGEN som försöker ge mig det, det handlar bara om mina egna tankar och min egen vilja att kunna göra bättre!!
I övrigt (dvs inte hälsomässigt) var helgen underbar med Tove och E som åt middag hos oss och spelade spel..
I morse vaknade jag av att telefonen ringde 7.30, ville naturligtvis svara så upp ur sängen utan att riktigt ha tänkt igenom det hela, märkte att fötterna inte löd (inte benen heller för det delen) försökte svänga runt och landa på sängen vilket inte funkade riktigt som jag hade tänkt så jag dråsade ner med ryggen före på sängbordet och in i väggen... När jag sen krupit fram till telefonen som låg vid jockes dator och svarade hörde jag att någon la på... Inte så att de la på när de insåg att de ringt fel, utan att det tog så lång tid för mig att svara.. Så om någon vet med sig att de ringde hit halv 8 imorse så hör av er nu, så svarar jag!
Kommentarer
Postat av: Söstra di
hey, bullmamman behöver alltid någon som kan avgöra hur mycket smör det behövs för att göra FETTBULLAR!
du är aldrig otillräcklig - du är vid min sida - behöver inte mer än det.
Postat av: Matilda
Va bra att det funkade. det är liksom det som är grejen med att "flytta bloggen.." :P
Hoppas att de kommer fram till nåt på KS. Jag håller på dej!
Och tack för peppandet. Det behövs sånt när det är lite tungt..
Kram!
Trackback