just nu är det åt helvete...
H ringde för ungefär en timme sen för att berätta att ryggmärgsprovet inte visade borrelia...
Det betyder inte att det inte är det, men han kan inte säga det med säkerhet.
så jag ska fortsätta med antibiotikan så får vi se en 6e när jag ska dit om det finns någon ny plan (förmodligen fler tester...)
Är så fruktansvärt ledsen just nu och har för första gången sedan allt det här började tillåtit migsjälv att verkligen bryta ihop oh bara gråta. Jag har varit så jävla duktig och stark hela tiden, andra har gråtit av oro och jag har varit tuff och glad och försökt peppa alla andra att tro att det inte är någon fara "det löser sig" "ingen fara" "vad är det värsta som kan hända" "inga hjärntumörer på magnetröntgen"...
Men idag orkar jag inte mer.. Jag hade liksom ställt in mig på att det var klart nu och därför har jag sänkt garden och tappat all den där glöden jag kände innan... nu är det bara skit skit skit skit och jag PALLAR inte mer nu!!! Jag vill inte göra mer tester, ha mer möten, diskutera, klämma, fundera och undersöka.. Jag vill VETA! Hur kan det vara så jävla svårt att hitta vad som är fel??!!
Nu kommer ALLA tankar som jag försökt skjuta ifrån mig de senaste månaderna, cancer, MS, tumörer här och var - döden... Jag känner hur jag blir mer och mer pesimistisk till att det här någonsin kommer att lösa sig. jag orkar inte... Allt bara faller omkring mig och jag kan ingenting göra! Sitter här med tårarna rinnande och försöker hitta något att bli glad för, men det går verkligen inte...
Och jag vet att ikväll kommer jag återigen bli den tappra som sitter och försöker göra alla andra glada igen, för det är det enda jag kan göra, jag kan inte sjunka ner i det här trots att det är allt jag vill för då blir jag tokig! helt galen! Det finns liksom inga alternativ till att vara den som är tuff och modig, för jag orkar inte med när min familj gråter, då måste jag vara tapper... och jag vet att de inte väntar sig det av mig, men det finns ingen annan chans om jag vill klara det här...
och jo, det KAN ju fortfarande vara borrelia, håll tummarna...
Jaha, och jag som trodde att bloggen mer eller mindre var klar.. tju fick jag..
Det betyder inte att det inte är det, men han kan inte säga det med säkerhet.
så jag ska fortsätta med antibiotikan så får vi se en 6e när jag ska dit om det finns någon ny plan (förmodligen fler tester...)
Är så fruktansvärt ledsen just nu och har för första gången sedan allt det här började tillåtit migsjälv att verkligen bryta ihop oh bara gråta. Jag har varit så jävla duktig och stark hela tiden, andra har gråtit av oro och jag har varit tuff och glad och försökt peppa alla andra att tro att det inte är någon fara "det löser sig" "ingen fara" "vad är det värsta som kan hända" "inga hjärntumörer på magnetröntgen"...
Men idag orkar jag inte mer.. Jag hade liksom ställt in mig på att det var klart nu och därför har jag sänkt garden och tappat all den där glöden jag kände innan... nu är det bara skit skit skit skit och jag PALLAR inte mer nu!!! Jag vill inte göra mer tester, ha mer möten, diskutera, klämma, fundera och undersöka.. Jag vill VETA! Hur kan det vara så jävla svårt att hitta vad som är fel??!!
Nu kommer ALLA tankar som jag försökt skjuta ifrån mig de senaste månaderna, cancer, MS, tumörer här och var - döden... Jag känner hur jag blir mer och mer pesimistisk till att det här någonsin kommer att lösa sig. jag orkar inte... Allt bara faller omkring mig och jag kan ingenting göra! Sitter här med tårarna rinnande och försöker hitta något att bli glad för, men det går verkligen inte...
Och jag vet att ikväll kommer jag återigen bli den tappra som sitter och försöker göra alla andra glada igen, för det är det enda jag kan göra, jag kan inte sjunka ner i det här trots att det är allt jag vill för då blir jag tokig! helt galen! Det finns liksom inga alternativ till att vara den som är tuff och modig, för jag orkar inte med när min familj gråter, då måste jag vara tapper... och jag vet att de inte väntar sig det av mig, men det finns ingen annan chans om jag vill klara det här...
och jo, det KAN ju fortfarande vara borrelia, håll tummarna...
Jaha, och jag som trodde att bloggen mer eller mindre var klar.. tju fick jag..
Kommentarer
Postat av: Gunnel
Kära Hanna
Skrik, gråt och förbanna, allt sånt är verkligen tillåtet när man känner för det och man behöver verkligen inte alltid vara tapper och duktig men Tappa inte sugen. Snart har de hittat roten till dina problem och då kommer du att få all hjälp och livet kommer att kännas roligt igen. Kram Gunnel
Postat av: Elfwingson
Du MÅSTE inte vara stark och tapper. Vi älskar dig ändå. Det är när du trillar ihop som vi andra tar emot dig. Varsomhelst och närsomhelst. Kram
/Elfwingson
Postat av: Tobias
Jag hoppas verkligen att det kommer att lösa sig för dig. Blev så ledsen när jag snubblade in på din blogg och läste hur det var med dig. Tänker på dig!
Postat av: Hanna
Tack fina ni.. Känns skönt att veta att jag inte är ensam och att jag har tankarna med mig.. :)
Trackback
