god morgon
Var uppe ovanligt sent... till halv 1! Ha ha, förrut kunde jag inte somna förrän då, nu somnar jag vanligtvis som en stock senast 22:30...
Mysig morgon, Jockes kusin skulle lämna sin dotter på dagis och kunde därför inte hämta honom för jobbet förrän lite senare. Älskar att hålla om honom en stund innan han måste gå upp. Tyvärr visade det sig att vår telefon legat av hela natten så vi fick ett bryskt uppvaknande när kusinen kom och ringde på dörren.... :)
Känner mig helt okej idag, fingrarna har inte riktigt vaknat än så stavfelen blir väl ovanligt många. Jag är så fruktansvärt fumlig och det blir inte alltid som jag tänkt.. Benen är stela som vanligt och jag borde nog gå runt en stund i lägenheten innasn jag sätter mig ner. Igår hade jag halvsuttit i soffan lite för länge och när jag sen skulle röra på mig fick jag stå ett tag och sträcka ut benen och sen fick jock hålla mig i handen när jag skulle gå för att jag inte skulle ramla (vad han står ut med!).
En sak med när han ska hålla i mig så är att han sträcker upp sin arm en bit i luften så att jag liksom ska ha något att "hänga" mot, precis som föräldrar gör med sina barn när de ska gå någonstans. Det innebär att jag, som han så tacksamt påpekade för mig med ett skratt, ser ut som en schimpans. Jag vaggar fram med ena armen uppsträckt, och inte går det fort heller. Så, jag angtar att det är officiellt, jocke har övergått från att vara världens bästa pojkvän till en helt medioker skötare... För om det nu är meningen att han ska sköta om mig som på ett zoo så ska jag inte heller hurra för alla fina saker han gör! Ha!
Men allvarligt, utan honom skulle jag inte orka, han gör så mycket för mig och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna betala tillbaka...
Han diskar - för med mina fumliga bortdomnade händer åker allting i backen och jag svär och blir ledsen.
Han hämtar saker - han vet hur lång tid det tar för mig att resa mig ur soffan, sträcka ut lederna så att jag kan röra mig, gå till köket, lyfta armen högt nog för att komma åt ett glas i köksskåpet, fylla med vatten och sen ta sig tillbaka igen.
Han masserar - mina händer har svullnat upp så mycket att jag knappt har synliga knogar ens när jag knyter händerna. Och han masserar och masserar och det är väldigt skönt trots att det gör ont.
Han fixar och donar och håller mitt humör uppe.
Och han älskar mig. trots att jag är den jobbigaste flickvännen av alla just nu så älskar han mig fortfarande (säger han iallafall), han håller om mig på nätterna, om han sitter vid atorn och jag ute i soffan kommer han ut med jämna mellanrum och pussar mig på näsan, han följer med mig på läkarbesök och provtagningar utan att klaga...
Och jag älskar honom så mycket att hjärtat skulle kunna brista. jag vill så gärna bli frisk och pigg nu så att jag äntligen kan börja göra allt för honom.
Mysig morgon, Jockes kusin skulle lämna sin dotter på dagis och kunde därför inte hämta honom för jobbet förrän lite senare. Älskar att hålla om honom en stund innan han måste gå upp. Tyvärr visade det sig att vår telefon legat av hela natten så vi fick ett bryskt uppvaknande när kusinen kom och ringde på dörren.... :)
Känner mig helt okej idag, fingrarna har inte riktigt vaknat än så stavfelen blir väl ovanligt många. Jag är så fruktansvärt fumlig och det blir inte alltid som jag tänkt.. Benen är stela som vanligt och jag borde nog gå runt en stund i lägenheten innasn jag sätter mig ner. Igår hade jag halvsuttit i soffan lite för länge och när jag sen skulle röra på mig fick jag stå ett tag och sträcka ut benen och sen fick jock hålla mig i handen när jag skulle gå för att jag inte skulle ramla (vad han står ut med!).
En sak med när han ska hålla i mig så är att han sträcker upp sin arm en bit i luften så att jag liksom ska ha något att "hänga" mot, precis som föräldrar gör med sina barn när de ska gå någonstans. Det innebär att jag, som han så tacksamt påpekade för mig med ett skratt, ser ut som en schimpans. Jag vaggar fram med ena armen uppsträckt, och inte går det fort heller. Så, jag angtar att det är officiellt, jocke har övergått från att vara världens bästa pojkvän till en helt medioker skötare... För om det nu är meningen att han ska sköta om mig som på ett zoo så ska jag inte heller hurra för alla fina saker han gör! Ha!
Men allvarligt, utan honom skulle jag inte orka, han gör så mycket för mig och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna betala tillbaka...
Han diskar - för med mina fumliga bortdomnade händer åker allting i backen och jag svär och blir ledsen.
Han hämtar saker - han vet hur lång tid det tar för mig att resa mig ur soffan, sträcka ut lederna så att jag kan röra mig, gå till köket, lyfta armen högt nog för att komma åt ett glas i köksskåpet, fylla med vatten och sen ta sig tillbaka igen.
Han masserar - mina händer har svullnat upp så mycket att jag knappt har synliga knogar ens när jag knyter händerna. Och han masserar och masserar och det är väldigt skönt trots att det gör ont.
Han fixar och donar och håller mitt humör uppe.
Och han älskar mig. trots att jag är den jobbigaste flickvännen av alla just nu så älskar han mig fortfarande (säger han iallafall), han håller om mig på nätterna, om han sitter vid atorn och jag ute i soffan kommer han ut med jämna mellanrum och pussar mig på näsan, han följer med mig på läkarbesök och provtagningar utan att klaga...
Och jag älskar honom så mycket att hjärtat skulle kunna brista. jag vill så gärna bli frisk och pigg nu så att jag äntligen kan börja göra allt för honom.
Kommentarer
Trackback
